Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
-
Erik Sandström
Man
Han torde vara den enda amatördetektiven i svensk kriminallitteratur som arbetar som ambulanssjuksköterska – ett yrke som också hans skapare Mikael Ressem haft. Erik Sandström går helhjärtat in för sitt jobb, vilket gör honom så stressad att han tidvis missbrukat tabletter och sprit. Han är blond och ser trevlig ut, men har trassliga relationer med kvinnor, bl.a. kollegan Karin Prestberg.
-
Bärlach
Man
Trots att han figurerar i endast två (korta) romaner av Friedrich Dürrenmatt är kommissarie Bärlach – något förnamn nämns aldrig – en av litteraturens mest kända polismän. Han är ålderstigen, sliten och ogift, arbetar vid polisen i Bern och har cancer i magen, vilket han vet kommer att leda till hans död inom ett år. Med stor människokännedom och intuition tar han sig an sina utredningar.
-
Paul Kennet
Man
Flitig piprökare, fil.dr. samt läroverksadjunkt som i tio pusseldeckare av H.-K. Rönblom medverkar till att mord blir uppklarade på olika håll i Sverige. Paul Kennet är en tämligen intetsägande herre med ofta okammad blond pannlugg och sägs se ut som ”en ursäkt på stående fot”. Han får hjälp i sina undersökningar av systern Susanne Mattsman, senare av hustrun, modejournalisten Lena Åtvid.