Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Hafez el-Assad

    Man

    Han kallas kort och gott Assad av sina kolleger i kriminalromanerna av dansken Jussi Adler-Olsen. Trots att han saknar formella meriter är han anställd i polisens s.k. cold case-grupp, Avdelning Q. Han är frikostig med sina kunskaper om bl.a. olika vapentyper, men talar ogärna om sig själv. Assad härstammat från ett arabland, troligen Syrien, och har vissa problem med det danska språket.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Kvinnan i rummet Bild på bokomslag för Flaskpost från P Bild på bokomslag för Fasanjägarna Bild på bokomslag för Journal 64 Bild på bokomslag för Marcoeffekten
  • Martine Poirot

    Kvinna

    Undersökningsdomare i den fiktiva lilla belgiska staden Villette-sur-Meuse, där hon bor med maken, den svenskättade medeltidsprofessorn Thomas Héger, och (så småningom) deras två barn. Martine Poirot – författaren Ingrid Hedström är förtjust i pusseldeckare à la Agatha Christie – är 34 år då vi möter henne f.f.g. Hon är vacker och klädmedveten samt en skicklig och envis brottsutredare.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Lärarinnan i Villette Bild på bokomslag för Flickorna i Villette Bild på bokomslag för Under jorden i Villette Bild på bokomslag för Blodröd måne över Villette Bild på bokomslag för Rekviem i Villette
  • Michael McLoughlin

    Man

    Äldre, något överviktig polisman i Dublin, som efter pensionen köpt hus i en badort utanför staden. Han är singel – men inte ointresserad av kvinnor – och närmaste familjen är liten: modern, som bor på ett ålderdomshem, samt en syster. Fadern, som också var polis, dödades i tjänsten. Som pensionär blir Michael McLoughlin motvilligt indragen i olika kriminalfall i romaner av Julie Parsons.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mary, Mary Bild på bokomslag för I det förflutnas grepp Bild på bokomslag för En sista söndag
  • Barbara Havers

    Kvinna

    I motsats till många kvinnliga poliser i kriminallitteraturen är Havers inte vacker. Enligt hennes skapare Elizabeth George är hon tvärtom tämligen ful, och missköter sitt utseende. Hon är dessutom svår att samarbeta med: lynnig, egensinnig och med hetsigt temperament. Ändå fungerar hon väl i kombination med sin raka motsats, den väluppfostrade och prydlige kommissarien Thomas Lynley.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Minnets labyrint Bild på bokomslag för Fullständiga bevis Bild på bokomslag för För hennes eget bästa Bild på bokomslag för En högst passande hämnd Bild på bokomslag för Pappas lilla flicka +17 st