Exempel på litterära figurer
-
Martin Olsson
Man
Pensionerad polisman i Skåne, som medverkar i nästan alla författaren Willy Josefssons deckare, dock inte alltid som huvudperson. Martin Olsson har magproblem, är runt 60 år gammal men välbyggd och vanligen solbränd. Då han introduceras i Josefssons debutroman inleder han ett förhållande med den 20 år yngre journalisten Cecilia Cederberg. Han samarbetar ibland även med prästen Eva Ström.
Förekommer i:
-
Robert Krüger
Man
Efter att ha arbetat för Läkare utan gränser i Somalia får han anställning som akutläkare i Göteborg. Där dras han genom yrket mer eller mindre oförskyllt in i ett antal mordfall, som Peter Gissy skildrat i några romaner. Robert ”Robban” Krüger är lång och mörk, ser trevlig ut och är sambo med radioreportern Jonna i ett inte helt gnisselfritt förhållande. De har gemensamt dottern Hilda.
Förekommer i:
-
Leo Carring
Man
Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.
Förekommer i:
-
Pernilla Bitén
Kvinna
Ofta – till hennes stora irritation – kallas hon ”Sverige vackraste polis”. Hon är lång, med mörkbrunt hår, fräknar, glittrande ögon och ett brett leende, enligt författaren Gösta Unefäldt. Pernilla Bitén är en duktig polis, som avancerar från kriminalassistent till kriminalchef i Strömstad. Hon gifter sig med kollegan Bo Kronborg, och de får tillsammans dottern Emma – samt två bostäder.
Förekommer i:
