Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Monika Pedersen

    Kvinna

    Det är personalbrist som gör att den unga, ambitiösa ordningspolisen Monika Pedersen tar ett vikariat på våldsroteln i Stockholm. Hon är singel, trivs med jobbet, och får så småningom en fast tjänst. Senare blir hon utarbetad och allvarligt skadad i arbetet, och tillbringar fritiden med att försöka reda ut omständigheterna kring sin mors död. Åsa Nilsonne har skrivit fem romaner om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för I det tysta Bild på bokomslag för Bakom ljuset Bild på bokomslag för Ett liv att dö för Bild på bokomslag för Tunnare än blod : en medicinsk kriminalroman Bild på bokomslag för Kyskhetsbältet
  • Harriet Vane

    Kvinna

    29 år gammal ställs deckarförfattaren Harriet Vane inför rätta för att ha giftmördat sin älskare. Hon frias av lord Peter Wimsey, som förälskar sig i henne och sedan i några av Dorothy L. Sayers romaner uppvaktar den självständiga Vane. Hon deltar i hans utredningar, men är ointresserad av ett mer intimt förhållande med honom. Så småningom ger hon dock efter, de gifter sig och får tre söner.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Drama kring ung dansör Bild på bokomslag för Kamratfesten Bild på bokomslag för Lord Peters smekmånad Bild på bokomslag för Oskuld och arsenik
  • Vincent Ruiz

    Man

    Att han dricker för mycket syns på hans ansiktsfärg. I övrigt är han storväxt och kraftfull – inte minst språkligt – med en knäckt näsa. Vincent Ruiz har bakom sig 43 år som polis i London, tre äktenskap och lika många skilsmässor. Han har dock god kontakt med såväl ex-fruarna som sina barn. Och trots att han gått i pension fortsätter han sätta dit brottslingar i Michael Robothams romaner.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den misstänkte Bild på bokomslag för Förlorad
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr