Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Margareta Nordin

    Kvinna

    Hon sägs vara den första lesbiska polisen i svensk deckarlitteratur: hon har ett inte okomplicerat förhållande med kollegan Camilla. Kriminalinspektör Margareta Nordin i Göteborg har yvigt blont hår, och hennes kroppskonstitution får enligt författaren Inger Jalakas ”vissa män att tänka på en vacker valkyria”. Hon löser i första hand fall med mord på eller övergrepp mot kvinnor och barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Borde vetat bättre Bild på bokomslag för Sinne utan svek Bild på bokomslag för Den ryske mannen Bild på bokomslag för Ur min aska Bild på bokomslag för Hat
  • George Smiley

    Man

    Han är tämligen fet, han har liknats vid en padda, och är gift med den vackra och ständigt otrogna lady Ann Sercombe. Dessutom är George Smiley en dödlig farlig agent vid brittiska Secret Service i en svit berättelser av John Le Carré. Innan han går i pension hinner han också bli högsta chef för underrättelseverksamheten. I några av de tidiga böckerna är han dock mer verksam som detektiv.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för I sanningens tjänst Bild på bokomslag för Mord i högre skolan Bild på bokomslag för Mullvaden Bild på bokomslag för Spegelkriget Bild på bokomslag för Spionen som kom in från kylan
  • Ben Cooper

    Man

    Hans far var polis, och Benjamin ”Ben” Cooper följde i hans spår. Han är anställd vid polisen i Derbyshire, där han växte upp, och många av de fall han arbetar med utspelas i nationalparken Peak District. Han arbetar vanligen tillsammans med sin överordnade, Diane Fry, i kriminalromanerna av Stephen Booth. Cooper och Fry är förälskade i varandra, något de inte vill erkänna ens för sig själva.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svarta hunden Bild på bokomslag för Jungfrudansen Bild på bokomslag för Iskallt spår Bild på bokomslag för Blindspel Bild på bokomslag för Ett sista andetag +11 st
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek