Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

• Maurice Wallion

  Man

  Journalist på Dagsnyheterna i Stockholm i början av förra seklet, och – försäkrar hans skapare Jul(ius) Regis – internationellt känd som ”detektivreportern”. Maurice Wallion är lång och slätrakad, har djup röst, grå ögon, bred panna och framskjutande haka. Han har även en enastående förmåga att få såväl tidningens redaktion som polisen att följa hans anvisningar då han utreder ett brott.

  Läs mer

  Förekommer i:

  

• Camille Verhœven

  Man

  Författaren Pierre Lemaitre gör inte livet lätt för sin medelålders kriminalkommissarie Camille Verhœven i Paris. Hans gravida hustru Irène torteras till döds i första boken: i den fjärde blir hans flickvän Anne Forestier nästan dödad i samband med ett rån. Den kortvuxne (145 cm) och helt skallige polismannen, som inte alltid är särskilt sympatisk, löser fallen: därefter säger han upp sig.

  Läs mer

  Förekommer i:

  

• Micke (Mikael) Norell

  Man

  Egentligen är han ekonomijournalist, men har även arbetat bl.a. som konsult åt ett fondbolag och varit delägare i ett företag. Enligt författaren Hans-Olov Öberg är Mikael ”Micke” Norell egentligen en helt vanlig söderkis som gillar öl och helst hade suttit hemma med hustrun Sara och sonen Simon och lyssnat på Black Sabbath-skivor. Dock hamnar han ideligen i olika ekonomiska brottshärvor.

  Läs mer

  Förekommer i:

  

• Fleming Stone

  Man

  Han trivs bäst i sitt välförsedda bibliotek – det är dit privatdetektiven Fleming Stone drar sig då han grunnar på ett besvärligt fall i romanerna av Carolyn Wells. Och de är många, fler än 60. Så ser han också mycket ”lärd” ut, är extremt allmänbildad och dessutom tystlåten, korrekt och vänlig med ett ”sympatiskt” ansikte. Vanligen är det polisen som kommer till honom och ber om hjälp.

  Läs mer

  Förekommer i: