Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Ulrika Stenhammar

    Kvinna

    Efter att dottern Vera dödats i en olycka glider kriminalaren Ulrika Stenhammar i Stockholm och hennes make isär. Hon får svår ångest, börjar dricka, men blir efter en tid nykterist. Hon är medelålders med brunt hår, bruna ögon och några kilon för mycket – ”inte särskilt vacker” tycker hon själv. Författaren Caroline Engvall låter henne dock bli sambo med den unga journalisten Lovisa Ling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ärren vi bär Bild på bokomslag för Judasvaggan Bild på bokomslag för Dockleken Bild på bokomslag för Kyrkan Bild på bokomslag för Välgöraren
  • Erica Falck

    Kvinna

    När föräldrarna avlidit reser författaren Erica Falck hem till Fjällbacka, och där blir hon kvar. Hon blir indragen i en mordgåta, och träffar kriminalinspektör Patrik Hedström som hon gifter sig med och bildar familj. Med hennes hjälp bidrar han till att en rad fall blir lösta. Hon beskrivs som ”rätt söt”, och hennes personlighet är delvis baserad på författaren Camilla Läckbergs egen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Isprinsessan Bild på bokomslag för Predikanten Bild på bokomslag för Stenhuggaren Bild på bokomslag för Olycksfågeln Bild på bokomslag för Tyskungen +7 st
  • Lennart (Biskopen) Brask

    Man

    Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Andras väg har rastplatser i solen Bild på bokomslag för Onsalaaffären Bild på bokomslag för Pragincidenten Bild på bokomslag för Kabinettssekreteraren Bild på bokomslag för Göteborgsmorden
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek