Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Jakob Studer

    Man

    Den kanske mest kända problemlösaren i tyskspråkig kriminallitteratur är överkonstapel Jakob Studer, en ensamstående äldre herre, överviktig, med ett blekt, magert ansikte och en kraftig mustasch. Han skapades av den schweizisk-österrikiske författaren Friedrich Glauser, är i huvudsak verksam på landsbygden och i småstäder och löser sina fall med hjälp av intuition och människokännedom.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Överkonstapel Studer Bild på bokomslag för Feberkurva Bild på bokomslag för Kinesen
  • Anna Pigeon

    Kvinna

    Hon arbetar som ranger (ung. skogsvaktare) i amerikanska nationalparker – ett yrke som även hennes skapare Nevada Barr haft. Pigeon har en trasslig bakgrund, som inkluderar perioder av missbruk, och ett likaledes trassligt kärleksliv. Hon var tidigare bosatt i New York, men har i kriminalromanerna om henne flyttat runt hel del p.g.a. sitt yrke. Hon är varm djurvän och aktiv miljökämpe.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Pumaspår Bild på bokomslag för Stum rädsla Bild på bokomslag för Vargavinter Bild på bokomslag för Djup grav Bild på bokomslag för Ond vind
  • Ben Cooper

    Man

    Hans far var polis, och Benjamin ”Ben” Cooper följde i hans spår. Han är anställd vid polisen i Derbyshire, där han växte upp, och många av de fall han arbetar med utspelas i nationalparken Peak District. Han arbetar vanligen tillsammans med sin överordnade, Diane Fry, i kriminalromanerna av Stephen Booth. Cooper och Fry är förälskade i varandra, något de inte vill erkänna ens för sig själva.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svarta hunden Bild på bokomslag för Jungfrudansen Bild på bokomslag för Iskallt spår Bild på bokomslag för Blindspel Bild på bokomslag för Ett sista andetag +11 st
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för