Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Aurelio Zen

    Man

    Kriminalkommissarie Zen är en ensamvarg med bas i Rom, men som löser fall runt om i Italien. Han kan förefalla klumpig, men hans envishet och nonchalanta attityd vad det gäller polisbyråkratiska regler gör honom framgångsrik – och illa sedd hos cheferna. Han skapades av engelsmannen Michael Dibdin, tänkt för en enda bok, men blev så populär hos läsarna att han återkom i ytterligare tio.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Kabal Bild på bokomslag för En lång avslutning Bild på bokomslag för Dödens lagun Bild på bokomslag för Così fan tutti
  • Myron Bolitar

    Man

    Lovande, snygg basketball-spelare, som skadade knäet och istället blev spelaragent – samt amatördetektiv. Myron Bolitar löser en rad mordfall, som vanligen äger rum i sportkretsar, i böcker av Harlan Coben. Ofta har han flickvänner (dock bara en i taget) som medhjälpare. Han har även en brorson, Mickey, som löser fall i en handfull ungdomsdeckare i vilka farbrodern medverkar som bifigur.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Löftet Bild på bokomslag för Försvunnen Bild på bokomslag för Livlinan Bild på bokomslag för Donatorn Bild på bokomslag för Mästaren
  • Joona Linna

    Man

    Finlandssvensk kriminalkommissarie, verksam i Sverige och huvudperson i en romansvit av Lars Kepler (pseud. f. Alexander Ahndoril och Alexandra Coelho Ahndoril). Joona Linna är medelålders och välbyggd med rufsigt blont hår, ett allvarligt ansikte och grå ögon. Han arbetar efter helt egna idéer, vilket gör att han t.o.m. hamnar i fängelse. Hustrun heter Summa, och de har en dotter, Lumi.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Hypnotisören Bild på bokomslag för Paganinikontraktet Bild på bokomslag för Eldvittnet Bild på bokomslag för Sandmannen Bild på bokomslag för Stalker
  • Joe (Joseph) O'Loughlin

    Man

    Han har haft en framgångsrik karriär som psykolog. Men Joseph ”Joe” O’Loughlin har skäl att vara deprimerad: han har separerat från hustrun Julianne, som senare avlider, och han har drabbats av Parkinsons sjukdom. Han är inte vacker heller: lång men med päronformad näsa, vattniga bruna ögon och blek hy. Dessutom blir han involverad i flera svåra brottsfall i romaner av Michael Robotham.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den misstänkte Bild på bokomslag för Förlorad