Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Rina Lazarus

    Kvinna

    26 år gammal är den ortodoxa judinnan Rina Lazarus änka och ensamstående mamma till två små pojkar. I samband med ett mordfall lär hon känna polismannen Peter Decker, och sedan denne bytt religion gifter hon sig med honom varefter de får en dotter. Författaren Faye Kellerman låter dem också tillsammans lösa en serie brottsfall, där de turas om att spela huvudrollen, och ibland delar på den.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Examensfesten Bild på bokomslag för Den svåraste av synder Bild på bokomslag för Be för ditt liv Bild på bokomslag för I blindo Bild på bokomslag för Återfinns död eller levande
  • Michael Stanic

    Man

    Kriminalare i Malmö, senare säkerhetsansvarig på ett diamantföretag, som liksom sin skapare Tony Manieri har italienska rötter. Michael Stanic, några och 30 år gammal, är en ovanligt tuff svensk polis: bufflig och med kort stubin. Han har markerade ögonbryn och mörk skäggstubb, är inte särskilt lång eller bred, men vältränad. Hans närmaste är systern Isabella och hennes lille son Niklas.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Under huden Bild på bokomslag för De onödiga Bild på bokomslag för Över gränsen Bild på bokomslag för Blodsdiamanten
  • Erik Winter

    Man

    Kriminalkommissarie i Göteborg, som i motsats till många litterära kolleger är från en välbärgad familj och har god ekonomi. Han gifter sig med läkaren Angela och blir far, berättar Åke Edwardson i sina deckare om Winter. Efter en tid av hårt arbete flyttar han med familjen till Spanien, men återvänder efter två år till Göteborg – utan familjen – och återupptar sin tjänst i Göteborg.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Himlen är en plats på jorden Bild på bokomslag för Segel av sten Bild på bokomslag för Winterland Bild på bokomslag för Rum nummer 10 Bild på bokomslag för Vänaste land +9 st
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur