Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Frank Frølich

    Man

    Frølich är kriminalassistent vid Oslo-polisen, där han i en svit romaner av Kjell Ola Dahl arbetar tillsammans med en cyniske och desillusionerade kommissarie Gunnarstranda. De två är varandras raka motsatser, på gott och ont. Den något yngre, utåtriktade och impulsive Frølich har ett stort intresse för kvinnor, vilket ofta försätter honom i genanta situationer såväl privat som i jobbet.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för En liten gyllene ring Bild på bokomslag för Mannen i fönstret Bild på bokomslag för Den vackre trumslagaren Bild på bokomslag för Den fjärde rånaren Bild på bokomslag för
  • Erik Jensen

    Man

    Liksom sin gode vän, kommissarie Johan Axberg, har läkaren Erik Jensen på Sundsvalls sjukhus ett trassligt privatliv som inkluderar ett sprucket äktenskap. Han inledde dock senare ett förhållande med Estelle, syster till Nathalie Svensson, huvudperson i flera av författaren Jonas Moströms senare böcker. Erik Jensen medverkar i flera av dennes romaner, men ofta enbart i mindre biroller.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dödens pendel Bild på bokomslag för Svart cirkel Bild på bokomslag för Hjärtats mörker Bild på bokomslag för Rymd utan stjärnor Bild på bokomslag för Mirakelmannen
  • Lennart (Biskopen) Brask

    Man

    Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Andras väg har rastplatser i solen Bild på bokomslag för Onsalaaffären Bild på bokomslag för Pragincidenten Bild på bokomslag för Kabinettssekreteraren Bild på bokomslag för Göteborgsmorden
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek