Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
Ellen Elg
Kvinna
Medelålders svensk läkare och biståndsarbetare som dock vanligen arbetar utomlands, främst i Afrika och Asien. Hon har långt, blont hår, är gift med forskaren Björn – som även han arbetar internationellt – och de har två barn. I Karin Alfredssons böcker ägnar Ellen Elg sig åt att tillvarata misshandlade och förtryckta kvinnors rättigheter i samband med brottsfall i varierande kulturer.
Förekommer i:
-
Martin Beck
Man
Få läskunniga invånare i Sverige lär ha kunnat undgå att lära känna kommissarie Martin Beck i Stockholm, centralgestalt i Maj Sjöwalls och Per Wahlöös tio gemensamma romaner. Han är urtypen för den noggranne, olyckligt gifte och magsårsdrabbade polismannen i modern kriminallitteratur. Internationellt känd genom böckerna, men även genom en rad filmer för bio och TV.
-
Aurelio Zen
Man
Kriminalkommissarie Zen är en ensamvarg med bas i Rom, men som löser fall runt om i Italien. Han kan förefalla klumpig, men hans envishet och nonchalanta attityd vad det gäller polisbyråkratiska regler gör honom framgångsrik – och illa sedd hos cheferna. Han skapades av engelsmannen Michael Dibdin, tänkt för en enda bok, men blev så populär hos läsarna att han återkom i ytterligare tio.
Förekommer i:
