Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Lennart (Biskopen) Brask

    Man

    Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Andras väg har rastplatser i solen Bild på bokomslag för Onsalaaffären Bild på bokomslag för Pragincidenten Bild på bokomslag för Kabinettssekreteraren Bild på bokomslag för Göteborgsmorden
  • Ellery Queen

    Man

    Författare och son till kommissarie Richard Queen vid kriminalen i New York, som ofta får be junior om hjälp då det gäller särskilt komplicerade mordgåtor. Skapad av kusinerna Manfred B. Lee och Frederic Dannay, som använde sin detektivs namn som pseudonym när de skrev om honom. Såväl författarna som detektiven hör till de största i internationell kriminallitteratur.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Och på åttonde dagen ... Bild på bokomslag för Kungen är död Bild på bokomslag för
  • Christer Wijk

    Man

    Kommissarie Wijk är en av den svenska kriminallitteraturens mest kända polismän. Han är född och uppvuxen i Skoga (så kallas Nora av författaren Maria Lang i hennes pusseldeckare), och löser de flesta av sina fall där och i Stockholm. Han har nära kontakt med sin mor som ännu är bosatt i Skoga, och gifter sig sedermera med sångerskan Camilla Martin – ett inte helt problemfritt äktenskap.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Siden, sammet Bild på bokomslag för Använd aldrig arsenik Bild på bokomslag för Arvet efter Alberta Bild på bokomslag för Att vara kvinna Bild på bokomslag för Camilla vid skiljevägen +37 st
  • Erast Fandorin

    Man

    Rysk polis, underrättelseagent och spion i tsarernas Ryssland under slutet av 1800- och början av 1900-talet. Erast Petrovich Fandorin kände aldrig sin mor, och då hans bankrutte far avled när sonen var 19 år gammal tvingades denne avsluta sina studier och börja arbeta i poliskåren. Hans lysande karriär är skildrad i en rad böcker av Boris Akunin (pseudonym för Grigorij Tjchartisjvili).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Vinterdrottningen : ett fall för Fandorin Bild på bokomslag för Turkisk gambit : ett fall för Fandorin Bild på bokomslag för Leviathan : ett fall för Fandorin Bild på bokomslag för Akilles död : ett fall för Fandorin Bild på bokomslag för Särskilda uppdrag : två fall för Fandorin