Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Philip Dryden

    Man

    Han lämnade jobbet som stjärnreporter då hustrun Laura hamnar i koma efter en olycka. Istället blev Philip Dryden grävande kriminalreporter på den lilla lokaltidningen The Crow i småstaden Ely. Laura vaknar långsamt ur koman, och de får sonen Eden. Jim Kelly beskriver sin problemlösare som närmare 190 cm lång, med gröna ögon och svart hår. Hans bäste vän är taxichaffisen Humphrey Holt.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Vattenuret Bild på bokomslag för Den förlorade sonen Bild på bokomslag för Måntunneln
  • William Wisting

    Man

    Norske författaren Jørn Lier Horst är f.d. polis, och hans huvudperson har samma yrke: William Wisting är en medelålders kriminalare i Larvik. Han har ett stort huvud, ett skarpskuret ansikte med höga kindben, och grånande hår. Han är änkling sedan flera år, och även om han trivs med sitt jobb ser han fram emot pensionen för att kunna umgås mer med dottern Line och dotterdottern Amalie.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Jakthundarna Bild på bokomslag för Grottmannen Bild på bokomslag för Vinterstängt Bild på bokomslag för Blindgång Bild på bokomslag för Nattmannen +11 st
  • Kirre (Erik) Oskarsson

    Man

    Han har suttit inne för mord och rån, och varit alkoholiserad. Men 35 år gammal försöker Erik Oskarsson, känd som ”Kirre”, få ordning på sitt liv. Det svårt, men när t.ex. hans ex-fru mördas börjar han utreda saken på egen hand. Han är liten till växten, men tål slag och stötar, och kan det kriminella Malmö utan- och innantill – vilket framgår av de böcker Jörgen Hansen skrivit om honom.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Överdos Bild på bokomslag för Baksmälla Bild på bokomslag för Snedtändning Bild på bokomslag för Hallick Bild på bokomslag för Maffia
  • Vilhelm Persson

    Man

    Den hypokondriske, knarrige och pensionerade adjunkten – känd för sitt sirliga och korrekta språkbruk – är en ytterst motvillig ”Watson” till sin svåger, det oförbränneliga Statsrådet i Bo Baldersons pusseldeckare. Allt Vilhelm Persson önskar sig är lugn och ro, men Statsrådet använder honom glatt för sina inte alltid korrekta eller ens lagligt genomförda utredningar av gåtfulla mordfall.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Statsrådet och döden