Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Nils Forsberg

    Man

    Sliten och deprimerad medelålders utredare hos Malmökriminalen, som degraderas till hittegodsavdelningen p.g.a. sin alkoholism och en kort fängelsevistelse för olaga hot. Han nyktrar dock till, återvänder till kriminalen och blir chef för EOU (Enheten för Extra Ordinära Utredningar). Han är katolik, bor ensam i Kirseberg, tar morgonpromenader och löser fall i Kristian Lundbergs romaner.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Eldätaren Bild på bokomslag för Grindväktaren Bild på bokomslag för Malmömannen Bild på bokomslag för Grymhetens stad Bild på bokomslag för De som skall dö : en berättelse om brott
  • Arsène Lupin

    Man

    Egentligen lär han heta Raoul d’Andrèsy, men det är som Lupin har blivit känd, först som gentlemannaförbrytare, senare som amatördetektiv, i böcker av fransmannen Maurice Leblanc. Som infernaliskt slug tjuv är han en klassiker i kriminallitteraturen, som drar t.o.m. Sherlock Holmes (alias Herlock Sholmes) vid näsan. Efter Leblancs död har andra författare skrivit flera böcker om Lupin.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Arsène Lupin : gentleman, stortjuv Bild på bokomslag för Kristallproppen Bild på bokomslag för Chifferskriften Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för
  • Dick Mattsson

    Man

    När han fått ett arv hoppar den unge stockholmaren för en period av jobbet som journalist i Klara, men återvänder snart till det igen. Då Dick Mattsson skriver om mordfall kan han inte låta bli att agera amatördetektiv och söka efter egna ledtrådar. Författaren Anders Jonason beskriver sin hjälte som en rapp, piprökande ungkarl som är snabb i repliken och som lätt får kontakt med kvinnor.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mord med mera Bild på bokomslag för Mördaren kommer strax Bild på bokomslag för Död för mödan
  • Elina Wiik

    Kvinna

    Mörk, korthårig och grönögd kriminalare i Västerås med svart bälte i judo och ett rätt hetsigt humör Hon är född 1969, är ensamstående men har i de första böckerna en gift älskare, avslöjar författaren Thomas Kanger. Elina Wiik är noggrann på jobbet, och framgångsrik utredare trots den manschauvinism hon möter i poliskåren. Dock har hon också sympatiska och kloka kolleger, främst John Rosén.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Första stenen Bild på bokomslag för Sjung som en fågel Bild på bokomslag för Den döda vinkeln Bild på bokomslag för Söndagsmannen Bild på bokomslag för Gränslandet