Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Yashim Togalu

    Man

    Han är lång, välbyggd, mellan 30 och 40 år gammal, med lockigt svart hår och vacker mustasch. Dessutom är han eunuck, och utreder på uppdrag av sultanen – som han troget tjänar – mord och andra brott i 1800-talets Istanbul. Yashim Togalu är inte ointresserad av kvinnor, enligt författaren Jason Goodwin, men förståeligt nog ägnar han sig hellre åt matlagning, franska romaner och mysterier.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Eunuckens gåta Bild på bokomslag för Ormstenens gåta Bild på bokomslag för Bellinis porträtt
  • Kenneth Lind

    Man

    Snäll och beskedlig men otursförföljd frimärkshandlare i Kalmar, som stadgat sig efter ett liv som ökänd kassaskåps- och låsexpert, vilket kostat honom några år i fängelse. Frimärksbutiken går dåligt, varför han övertalas av kumpanen ”Svenne” Mattsson att genomföra en rad vågade kupper i en svit romaner av Tomas Arvidsson. Kenneth Lind har ett vardagligt utseende och är gift med Majken.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Studierektorns byte Bild på bokomslag för Studierektorns sista stöt Bild på bokomslag för Den poetiska hunden : en kriminell historia Bild på bokomslag för Prinsessan : en kriminell historia Bild på bokomslag för Blåst på sommarvind : en kriminell historia
  • Münster

    Man

    Om den medelålders kriminalintendenten i fiktiva Maadam har ett förnamn är okänt – hans skapare Håkan Nesser är förtegen på den punkten. Men Münsters hustru heter Synn, och de lever i ett lyckligt äktenskap med två barn – vilket inte hindrar att han i tysthet beundrar andra kvinnor. För motionens skull spelar han badminton, och efterträder sin chef Van Veeteren då denne lämnar poliskåren.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svalan, katten, rosen, döden Bild på bokomslag för Fallet G Bild på bokomslag för Det grovmaskiga nätet Bild på bokomslag för Borkmanns punkt Bild på bokomslag för Återkomsten
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur