Exempel på litterära figurer
-
David Weber
Man
Rutinerad kriminalreporter, född 1949, död 2003. Böckerna om honom är skrivna av Ulla Bolinder, och består i huvudsak av anteckningar, intervjuer, dokument etc. om brottsfall. Dock framgår det bl.a. att David Weber som ung arbetade i en lång rad yrken innan han som 22-åring blev journalist, att han skilt sig från Sonja, som han har dottern Hilda med, och blivit sambo med Ulla Bolinder(!).
Förekommer i:
-
Sebastian Bergman
Man
Han var en omtyckt person, respekterad som rättspsykolog och ansedd som Sveriges främsta expert på gärningsmannaprofiler – tills han förlorade hustru och dotter i en naturkatastrof. Då slutade han jobba, blev sexmissbrukare och allmänt otillgänglig. Motvilligt har dock Sebastian Bergman tinat upp och låtit sig lockas tillbaka till sitt yrke i böckerna av Hans Rosenfeldt och Michael Hjorth.
Förekommer i:
-
Mari Johansson
Kvinna
Liksom sin skapare, Ingrid Kampås, är hon sjuksköterska i Halland. Dessutom är Mari Johansson änka sedan några år, och bor med sin lille son Anton hos svärföräldrarna Iris och Gösta i Sundsby utanför Varberg. Hon är kompetent, stillsam och tillbakadragen, men en god människokännare och duktig på att minnas detaljer – vilket hon har nytta av då hon av en slump blir involverad i mordfall.
Förekommer i:
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
