Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
Ellery Queen
Man
Författare och son till kommissarie Richard Queen vid kriminalen i New York, som ofta får be junior om hjälp då det gäller särskilt komplicerade mordgåtor. Skapad av kusinerna Manfred B. Lee och Frederic Dannay, som använde sin detektivs namn som pseudonym när de skrev om honom. Såväl författarna som detektiven hör till de största i internationell kriminallitteratur.
Förekommer i:
-
Easy (Ezekiel) Rawlins
Man
Afroamerikansk krigsveteran, som i slutet av 1940-talet etablerar sig som privatdetektiv i Los Angeles. I böckerna av Walter Mosley får man följa hans liv under följande decennier. T.ex. gifter sig Ezekiel Porterhouse ”Easy” Rawlins med Regina, får dottern Edna och adopterar den stumme Jesus. Easy är sympatisk, snabbtänkt, ser trevlig ut och talar ett fantastiskt, tidsenligt slangspråk.
Förekommer i:
-
Barbara Havers
Kvinna
I motsats till många kvinnliga poliser i kriminallitteraturen är Havers inte vacker. Enligt hennes skapare Elizabeth George är hon tvärtom tämligen ful, och missköter sitt utseende. Hon är dessutom svår att samarbeta med: lynnig, egensinnig och med hetsigt temperament. Ändå fungerar hon väl i kombination med sin raka motsats, den väluppfostrade och prydlige kommissarien Thomas Lynley.
