Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • John Puller

    Man

    Hans far är en legendomsusad general, hans mor försvann då han var liten och hans bror sattes i fängelse för landsförräderi. Enligt David Baldacci är John Puller storvuxen ”som ett berg” och dessutom den amerikanska armens bästa utredare. Han är vältränad, attraktiv och okuvlig då han söker sanningen. Han har tillfälliga förhållanden med olika kvinnor, bl.a. Pentagon-generalen Julie Carson.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dagen noll Bild på bokomslag för De bortglömda Bild på bokomslag för Landsförrädaren Bild på bokomslag för Ingenmansland
  • Leo Carring

    Man

    Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Leo Carring: Pistolskottet Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för
  • Peter Diamond

    Man

    Peter Diamond är polisman, tidigare stationerad i London, nu verksam i Bath i Somerset. Han är 50 plus, änkling och överviktig med usla matvanor – ”en vandrande hjärtattack”, enligt hans skapare Peter Lovesey. Redan i de tidiga böckerna hoppade Diamond av poliskåren, men återvände efter ett par romaner. Genom sin envishet och genom att strunta i order löser han ett antal känsliga fall.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Diamonds dilemma
  • Lindsay Gordon

    Kvinna

    Hårdkokt, cynisk och lesbisk kriminalreporter, huvudperson i ett halvdussin romaner av Val McDermid. Hon är socialist, feminist och lyssnar gärna på jazz medan hon förgäves försöker minska sin konsumtion av tobak och whisky. Hennes oortodoxa arbetsmetoder är inte alltid uppskattade, framför allt inte av polisen, men det hindrar inte att hon med stor envishet fortsätter använda dem.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för I terrorns skugga