Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

• Knut Gribb

  Man

  Nordens flitigaste detektiv: han har löst fall i fler än 1.500 historier! Han skapades av Stein Riverton (pseudonym för Sven Elvestad), men togs över av ett stort antal andra författare. Även svenskar, varför polismannen från Oslo varit verksam också i Sverige. Rivertons Knut Gribb-historier har senare publicerats med huvudpersonen utbytt mot Asbjørn Krag, varför de två är lika varandra.

  Läs mer

  Förekommer i:

  

• John H. Watson

  Man

  Sherlock Holmes krönikör och ständige följeslagare i berättelserna av A. Conan Doyle har fått ge namn åt en hel karaktärstyp i kriminallitteraturen: en detektivs högra hand, samtalspartner och beundrande vän kallas för ”Watson-gestalt”. I böcker av andra författare har läkaren Watson löst fall på egen hand. H. i hans namn står (enligt sherlockiansk forskning) för Hamish, skotska för James.

  Läs mer

  Förekommer i:

  

• Sidney Chambers

  Man

  James Runcie har skrivit en svit romaner om Sidney Chambers, kyrkoherde i Grantchester nära Cambridge, och skildrar dennes verksamhet som präst och amatördetektiv. Den gode kyrkoherden är reslig, smärt, drygt 30 år gammal med hög panna, örnnäsa och bruna ögon. Han är gift med den tyska änkan Hildegarde Staunton, och de har dottern Anna. Kriminalaren Geordie Keating är en mycket god vän.

  Läs mer

  Förekommer i:

  

• Dudley Smith

  Man

  Polisman i Los Angeles i fyra av James Ellroy romaner. Dudley Smith har irländskt påbrå, han är lång och bredaxlad, och går s.a.s. i brunt: han har brunt, snaggat hår, bruna ögon och klär sig vanligen i en sliten, brun kostym. Få poliser i kriminallitteraturen beskrivs som lika osympatisk: han är en egoistisk, våldsbenägen översittare och, visar det sig, en mördare. Och han trivs med det!

  Läs mer

  Förekommer i: