Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Linda Martinez

    Kvinna

    Hennes mamma är engelska, pappan från Jamaica och själv är Linda Martinez polis i Stockholm. Hon gör snabb karriär, och blir chef för spaningsroteln. Hon introducerades i en tv-serie av Jan Guillou och Leif G.W. Persson på 90-talet, och har sedan spelat en mer eller mindre stor roll i flera av Perssons böcker. Om sitt privatliv talat hon ogärna, men hon gillar ”raka puckar” och starköl.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Faller fritt som i en dröm : en roman om ett brott Bild på bokomslag för Den som dödar draken : en roman om ett brott Bild på bokomslag för Den döende detektiven Bild på bokomslag för Den sanna historien om Pinocchios näsa Bild på bokomslag för Bombmakaren och hans kvinna
  • Tommy Beresford

    Man

    Den rödhårige Thomas ”Tommy” Beresford är en något fantasilös men envis engelsman, som deltog i första världskriget och sårades två gånger. Han gifte sig därefter med barndomsvännen Prudence ”Tuppence” Cowley, och de får två barn samt adopterar ett. Tillsammans löser makarna med gott humör och underhållande dialoger ett antal fall i fyra romaner och en novellsamling av Agatha Christie.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den hemlighetsfulle motståndaren Bild på bokomslag för Par i brott
  • Endeavour Morse

    Man

    Kommissarie Morse i Oxford är en av det sena 1900-talets mest folkkära litterära polismän, och Colin Dexters böcker om honom har gett upphov till flera TV-serier. Den mycket mänsklige Morse har sina svagheter, är ibland ovänlig mot assistenten och kollegan Lewis – som spelar en viktig roll i böckerna – men är skicklig då det gäller att lösa brott i främst akademiska miljöer.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Sista bussen till Woodstock Bild på bokomslag för Räkenskapens dag
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr