Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Fran Hunter

    Kvinna

    Ensamstående mamma, konstnär och lärare som bosätter sig på Shetlandsöarna för att dottern Cassie skall få lära känna sin far, Frans f.d. make, som är från öarna. Dock hamnar Fran i en mordgåta och träffar polismannen Jimmy Perez, som hon inleder ett förhållande med. Böckerna om Hunter och Perez gav författaren Ann Cleeves hennes genombrott – trots det tragiska slutet på kärlekssagan.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svart som natten Bild på bokomslag för Vita nätter Bild på bokomslag för Rött stoft Bild på bokomslag för Blå gryning
  • Anna Pigeon

    Kvinna

    Hon arbetar som ranger (ung. skogsvaktare) i amerikanska nationalparker – ett yrke som även hennes skapare Nevada Barr haft. Pigeon har en trasslig bakgrund, som inkluderar perioder av missbruk, och ett likaledes trassligt kärleksliv. Hon var tidigare bosatt i New York, men har i kriminalromanerna om henne flyttat runt hel del p.g.a. sitt yrke. Hon är varm djurvän och aktiv miljökämpe.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Pumaspår Bild på bokomslag för Stum rädsla Bild på bokomslag för Vargavinter Bild på bokomslag för Djup grav Bild på bokomslag för Ond vind
  • Ludwig Licht

    Man

    En udda agent, som inledde sin karriär vid Stasi, gick över till CIA och därefter försökte etablera sig som krögare, men istället blev frilansande spion. Thomas Engström har skapat en antihjälte i Ludwig Licht, vars pappa var nazist. Han är alkohol- och amfetaminberoende, ständigt irriterad och ser vanligen tilltufsad ut med oklippt hår – som ”en pundare som måste vittna i en rättegång”.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Väster om friheten Bild på bokomslag för Söder om helvetet Bild på bokomslag för Norr om paradiset Bild på bokomslag för Öster om avgrunden
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr