Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Ludwig Licht

    Man

    En udda agent, som inledde sin karriär vid Stasi, gick över till CIA och därefter försökte etablera sig som krögare, men istället blev frilansande spion. Thomas Engström har skapat en antihjälte i Ludwig Licht, vars pappa var nazist. Han är alkohol- och amfetaminberoende, ständigt irriterad och ser vanligen tilltufsad ut med oklippt hår – som ”en pundare som måste vittna i en rättegång”.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Väster om friheten Bild på bokomslag för Söder om helvetet Bild på bokomslag för Norr om paradiset Bild på bokomslag för Öster om avgrunden
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur
  • Jan Erelius

    Man

    Medelålders kriminalkommissarie i Malmö, som trivs så bra i staden att han stannar hemma på semestrarna. Jan Erelius har ett alldagligt utseende och är ungkarl, trots att han är trevlig och bevisligen uppskattad hos damerna. Han är duktig, om än något pedantisk, i jobbet och spelar piano på nätterna när han inte kan sova, meddelar Bertil Mårtensson som skrivit fyra polisromaner om honom.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mah-jongmorden Bild på bokomslag för Växande hot Bild på bokomslag för Mordet på dr Faust Bild på bokomslag för Sadisterna
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek