Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Carl Mørk

    Man

    Polismannen Carl Mørck tappade lusten för sitt yrke sedan två av hans kolleger skjutits – en dog, den andre blev svårt skadad. Men han placerades som chef för Avdelning Q, en s.k. cold case-grupp som arbetar med gamla brott. Med hjälp av sina närmaste medarbetare, sekreteraren Rose Knutsen samt Hafez el-Assad, löser han fall i en rad lovordade kriminalromaner av danske Jussi Adler-Olsen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Kvinnan i rummet Bild på bokomslag för Flaskpost från P Bild på bokomslag för Fasanjägarna Bild på bokomslag för Journal 64 Bild på bokomslag för Marcoeffekten
  • Sherlock Holmes

    Man

    Sägs vara historiens mest kända litterära gestalt, stjärna också på film och i TV. Hans krönikör, dr Watson, och adressen 221B Baker Street i London är nästan lika berömda. Arthur Conan Doyle skrev fyra romaner och fem novellsamlingar om honom, sedan dess har mästerdetektiven under såväl eget namn som en mängd alias varit huvudperson i tusentals berättelser av andra författare.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för En studie i rött Bild på bokomslag för Baskervilles hund Bild på bokomslag för Det spräckliga bandet Bild på bokomslag för Sherlock Holmes i ny belysning Bild på bokomslag för Sherlock Holmes i Skräckens dal
  • Erik Jensen

    Man

    Liksom sin gode vän, kommissarie Johan Axberg, har läkaren Erik Jensen på Sundsvalls sjukhus ett trassligt privatliv som inkluderar ett sprucket äktenskap. Han inledde dock senare ett förhållande med Estelle, syster till Nathalie Svensson, huvudperson i flera av författaren Jonas Moströms senare böcker. Erik Jensen medverkar i flera av dennes romaner, men ofta enbart i mindre biroller.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dödens pendel Bild på bokomslag för Svart cirkel Bild på bokomslag för Hjärtats mörker Bild på bokomslag för Rymd utan stjärnor Bild på bokomslag för Mirakelmannen
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek