Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
Matthew Hope
Man
Advokaten Matthew Hope flyttar med hustrun Susan och dottern Joanna från Chicago till Calusa i Florida för att arbeta med bl.a. affärsjuridik på en liten firma. Men inget går som han önskat sig: tack vare sina detektivegenskaper blir han mot sin vilja en framstående brottmålsadvokat och äktenskapet slutar med skilsmässa, berättas det i böckerna av Ed McBain (pseudonym för Evan Hunter).
Förekommer i:
-
Alan Banks
Man
Kriminalkommissarie Banks arbetar i staden Eastvale i den fiktiva Yorkshire-regionen Swainsdale. Han är en lugn, metodisk polisman som med stor intuition löser fall i romaner och noveller av engelsmannen Peter Robinson. Bredvid arbetet är Banks intresserad av modelljärnvägar, 60-talsrock samt kollegan Annie Cabbot som han har ett löst förhållande med efter skilsmässan från hustrun Sandra.
-
Barbara Havers
Kvinna
I motsats till många kvinnliga poliser i kriminallitteraturen är Havers inte vacker. Enligt hennes skapare Elizabeth George är hon tvärtom tämligen ful, och missköter sitt utseende. Hon är dessutom svår att samarbeta med: lynnig, egensinnig och med hetsigt temperament. Ändå fungerar hon väl i kombination med sin raka motsats, den väluppfostrade och prydlige kommissarien Thomas Lynley.
