Exempel på litterära figurer
-
O.P. Nilsson
Man
Vad han heter i förnamn är oklart: Nilsson döps, liksom hans hustru, om i böckerna av Vic Suneson (pseudonym för Sune Lundqvist). Vanligaste varianten är dock Olaus Petrus. Han är överkonstapel, senare kommissarie, en lång, medelålders, barnlös man med grått i håret, buskiga ögonbryn samt gulaktiga ögon och tänder. I de tidiga böckerna arbetar O.P. Nilsson i par med kollegan Kjell Myrman.
-
Sean Duffy
Man
En ung – han är född 1950 – kriminalare med placering i nordirländska Carrickfergus under 1980-talet. IRA-striderna pågår som värst, och Sean Patrick Duffy har det inte lätt som katolik i det protestantiska Nordirland, enligt författare Adrian McKinty. Duffy har mörkt, lockigt hår och blå ögon, är för tillfället singel, lyssnar gärna på klassisk musik och har gömt lite hasch i sitt garage.
Förekommer i:
-
Johan Kristian Homan
Man
En medelålders antikvitetshandlare i Gamla Stan i Stockholm, samt amatördetektiv och huvudperson i en lång rad romaner av Jan Mårtenson. Johan Kristian Homan älskar god mat, dry martini, resor, siameskatten Cléo – som han hävdar ofta bidrar till lösningen av de fall han blir indragen i – samt sin särbo, vackra, adliga (och yngre) säkerhetspolisen Francine Wallgren, född Silferstierna.
-
Dave Gurney
Man
Storvuxen och respektingivande kriminalare i New York, känd för att ha fångat flera seriemördare, som går i pension redan då han är runt 50 år gammal. Han flyttar till landsbygden med hustrun Madeleine och deras son, men kan inte låta bli att privat fortsätta utreda mord. Han medger att detta drabbar hans familjeliv, och har därför ständigt dåligt samvete, enligt hans skapare John Verdon.
Förekommer i:
