Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Jonfinn Valmann

    Man

    Medelålders, kraftigt byggd kriminalkommissarie som är verksam i norska Hamar och huvudperson i Knut Faldbakkens kriminalromaner. Jonfinn Valmanns mor övergav familjen då han var liten. Han är änkling, men inleder ett förhållande och blir sambo med kollegan Anita Hegg. Han verkar hårdför, men är egentligen rätt känslig innerst inne. Han är en skicklig utredare som litar på sin intuition.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Gränsen Bild på bokomslag för Nattfrost Bild på bokomslag för Tjuvarna Bild på bokomslag för Efterskott
  • Þóra Guðmundsdóttir

    Kvinna

    När vi möter henne i Yrsa Sigurðardóttirs debutdeckare är skickliga advokaten Þóra Guðmundsdóttir 36 år och ensamstående mor till sonen Gylfi, 16, och dottern Sóley. Hon är skild från maken Hannes, men inleder senare ett förhållande med den tyske polisen Matthew Reich. Hon är blond, med långt hår, höga kindben och mandelformade blå ögon. Och så är hon delägare i en advokatbyrå i Reykjavik.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den som gräver en grav Bild på bokomslag för Det tredje tecknet Bild på bokomslag för Aska Bild på bokomslag för Eldnatt Bild på bokomslag för Ödemark
  • Helena Waller

    Kvinna

    Hon är ung, vacker och smärt med kastanjebrunt hår, och hon klär sig elegant. Dessutom löser hon mordfall i en svit lättsamma deckare av Kristina Appelqvist. Litteraturforskaren – som även har extraknäck som talskrivare – Helena Waller gör karriär vid Västgöta universitet i Skövde. Hon är singel, umgås mest med väninnor, men har också en synnerligen god vän i kompositören Mikael Keller.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Minns mig som en ängel Bild på bokomslag för Flickan framför muren Bild på bokomslag för Smultron, bröllop och döden Bild på bokomslag för Den fjärde pakten Bild på bokomslag för En giftig skandal
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur