Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Van Veeteren

    Man

    Trots att han har en framgångsrik karriär som kriminalkommissarie tröttnar han på jobbet, sadlar om och blir antikvariatsbokhandlare. Men han fortsätter spela en viktig roll i Håkans Nessers böcker om polisen i Maardam. Van Veeteren är storvuxen och tung, har basröst, är frånskild och opererad för tarmcancer. Han är förtjust i klassisk musik och mörkt öl, och tuggar gärna på en tandpetare.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svalan, katten, rosen, döden Bild på bokomslag för Fallet G Bild på bokomslag för Det grovmaskiga nätet Bild på bokomslag för Borkmanns punkt Bild på bokomslag för Återkomsten +6 st
  • Avi (Avraham) Avraham

    Man

    Han är inte så framgångsrik och begår ibland misstag som gör honom osäker och melankolisk. Men författaren Dror Mishani beskriver den kortvuxne, vardaglige kriminalaren Avraham Avraham i Holon – en förstad till Tel Aviv – som envis, och det gör att han når resultat. Han är singel, tillbringar sina kvällar framför TV:n och beundrar sin kvinnliga chef Ilana Lis, som han är lite rädd för.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Utsuddade spår Bild på bokomslag för Okänt hot
  • Vesper Johnson

    Man

    Kriminalintendent Vesper Johnson är en unik och underhållande figur i svensk kriminallitteratur. Fåfäng, med ”bävernuna”, kokett mustasch, extrahöga klackar och färgat hår är han den egentlige problemlösaren i de flesta av Stieg Trenters böcker, även om huvudrollen spelas av hans vän fotografen Harry Friberg. Sedan Trenter avlidit skrev dennes hustru Ulla egna böcker om Friberg och Johnson.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Narr på nocken Bild på bokomslag för Döda rummet Bild på bokomslag för Dockan till Samarkand Bild på bokomslag för Dvärgarna Bild på bokomslag för Färjkarlen +34 st
  • Elina Wiik

    Kvinna

    Mörk, korthårig och grönögd kriminalare i Västerås med svart bälte i judo och ett rätt hetsigt humör Hon är född 1969, är ensamstående men har i de första böckerna en gift älskare, avslöjar författaren Thomas Kanger. Elina Wiik är noggrann på jobbet, och framgångsrik utredare trots den manschauvinism hon möter i poliskåren. Dock har hon också sympatiska och kloka kolleger, främst John Rosén.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Första stenen Bild på bokomslag för Sjung som en fågel Bild på bokomslag för Den döda vinkeln Bild på bokomslag för Söndagsmannen Bild på bokomslag för Gränslandet