Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Fredrika Bergman

    Kvinna

    Hon skulle egentligen blivit historiker som föräldrarna önskade, men Fredrika Bergman ändrade inriktning och blev istället civil utredare hos Stockholmskriminalen. Hon är i yngre medelåldern, har ett tilldragande utseende samt en 25 år äldre gift älskare, Spencer, som hon träffar varje vecka. I Kristina Ohlssons böcker om henne samarbetar hon vanligen med kriminalkommissarie Alex Recht.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Änglavakter Bild på bokomslag för Tusenskönor Bild på bokomslag för Askungar Bild på bokomslag för Paradisoffer Bild på bokomslag för Davidsstjärnor
  • Miss Jane Marple

    Kvinna

    En timid och vänlig men principfast äldre dam och amatördetektiv, skapad av Agatha Christie och bosatt i den lilla engelska byn St. Mary Mead, där invånarnas vanor och ovanor gjort hennes till en skicklig människokännare. Hon löser ofta intrikata fall enbart genom att höra redogörelser för dem, men ger sig då och då också ut på resor, såväl i hemlandet som till utlandet.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ett mord annonseras Bild på bokomslag för 4.50 från Paddington Bild på bokomslag för Mordet i prästgården Bild på bokomslag för Spegeln sprack från kant till kant
  • Robert Krüger

    Man

    Efter att ha arbetat för Läkare utan gränser i Somalia får han anställning som akutläkare i Göteborg. Där dras han genom yrket mer eller mindre oförskyllt in i ett antal mordfall, som Peter Gissy skildrat i några romaner. Robert ”Robban” Krüger är lång och mörk, ser trevlig ut och är sambo med radioreportern Jonna i ett inte helt gnisselfritt förhållande. De har gemensamt dottern Hilda.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Diagnos: mördad Bild på bokomslag för Diagnos: strypt Bild på bokomslag för Diagnos: gisslan
  • Archie Goodwin

    Man

    Rex Stouts väldige privatdetektiv Nero Wolfe lämnar sällan hemmet, istället gör hans sekreterare och allt-i-allo Archie Goodwin fotjobbet – och han är själv ingen dålig detektiv. Han är snygg och artig, tuff vid behov, snabb i repliken, kan memorera förhör ordagrant och är berättare i de flesta böckerna om Wolfe. Utan honom hade hans arbetsgivare aldrig löst sina fall lika elegant.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för