Exempel på litterära figurer
-
Cato Isaksen
Man
Kriminalkommissarie i Oslo, skicklig i jobbet men misslyckad i privatlivet som han rör till på ett oförsvarligt sätt. Unni Lindells böcker om honom är inte bara kriminalromaner, utan också skildringar av Isaksens svårigheter att anpassa sig till en mansroll som passar honom illa – och att kombinera yrkesarbetet med privatlivet. Det ger böckerna om honom en extra och ovanlig dimension.
-
Burt Kobbat
Man
Svenskspråkig finsk journalist, som trött på redaktionsledningens sensationshunger säger upp sig för att frilansa. Det går trögt i början, men så får han till sin häpnad ett genombrott som barnboksförfattare, och den dystre Burt Kobbat blir genast mer gladlynt och positiv i deckarna av yrkeskollegan Staffan Bruun. Dessutom bidrar han mer eller mindre till lösningen av flera brottsfall.
Förekommer i:
-
Adam Dalgliesh
Man
Framgångsrik och respekterad kriminalpolis och poet i romaner av P.D. James – som i första boken dock skrev hans efternamn Dalgleish, vilket lett till viss förvirring. Han är en typisk engelsk gentleman, lågmäld, saklig, osentimental, som ibland arbetar mer som en klassisk brittisk privatdetektiv än polisman, och som vant och smidigt rör sig i skilda geografiska och sociala miljöer.
Förekommer i:
-
Maurice Wallion
Man
Journalist på Dagsnyheterna i Stockholm i början av förra seklet, och – försäkrar hans skapare Jul(ius) Regis – internationellt känd som ”detektivreportern”. Maurice Wallion är lång och slätrakad, har djup röst, grå ögon, bred panna och framskjutande haka. Han har även en enastående förmåga att få såväl tidningens redaktion som polisen att följa hans anvisningar då han utreder ett brott.
Förekommer i:
