Exempel på litterära figurer
-
Erast Fandorin
Man
Rysk polis, underrättelseagent och spion i tsarernas Ryssland under slutet av 1800- och början av 1900-talet. Erast Petrovich Fandorin kände aldrig sin mor, och då hans bankrutte far avled när sonen var 19 år gammal tvingades denne avsluta sina studier och börja arbeta i poliskåren. Hans lysande karriär är skildrad i en rad böcker av Boris Akunin (pseudonym för Grigorij Tjchartisjvili).
Förekommer i:
-
Barbe (Barbro) Belling
Kvinna
Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.
Förekommer i:
-
Elina Wiik
Kvinna
Mörk, korthårig och grönögd kriminalare i Västerås med svart bälte i judo och ett rätt hetsigt humör Hon är född 1969, är ensamstående men har i de första böckerna en gift älskare, avslöjar författaren Thomas Kanger. Elina Wiik är noggrann på jobbet, och framgångsrik utredare trots den manschauvinism hon möter i poliskåren. Dock har hon också sympatiska och kloka kolleger, främst John Rosén.
Förekommer i:
-
Loppan (Arvid) Roos
Man
Kriminalinspektör vid Stockholmspolisen, som efter att ha skrivit en fantasifull rapport allmänt kallas för ”Loppan”, berättar författaren Hans Holmér. Arvid Roos är en vardaglig herre, dock populär hos damerna trots ideliga relationsproblem: han är skild från hustrun Maggan, dottern Ann dör av en överdos och när han fått tvillingar med advokaten Maria Backe lämnar hon honom för en annan.
Förekommer i:
