Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
Barbara Havers
Kvinna
I motsats till många kvinnliga poliser i kriminallitteraturen är Havers inte vacker. Enligt hennes skapare Elizabeth George är hon tvärtom tämligen ful, och missköter sitt utseende. Hon är dessutom svår att samarbeta med: lynnig, egensinnig och med hetsigt temperament. Ändå fungerar hon väl i kombination med sin raka motsats, den väluppfostrade och prydlige kommissarien Thomas Lynley.
-
Filip Collin
Man
En mycket vältalig, smart och världsvan svensk äventyrare och gentlemannatjuv, som så småningom också visar sig vara en skicklig detektiv. Filip Collin, som ofta kallar sig professor Pelotard, ägnar sig tillsammans med sina kumpaner – fransmannen Lavertisse och engelsmannen Graham – främst åt ekonomisk brottslighet i en rad böcker, skrivna av Frank Heller (pseudonym för Gunnar Serner).
-
Tess Monaghan
Kvinna
Hon var stjärnreporter i hemstaden Baltimore när tidningen hon jobbade på lades ner. Men Laura Lippman lät Tess Monaghan bli framgångsrik privatdetektiv. Hon är en smart och resolut 29-åring, 175 cm lång och gänglig med axellångt hår samlat i en fläta och stor byst. Och till sin häpnad blir hon också mor till dottern Carla Scout med sin pojkvän, den sex år yngre musiken Ed ”Crow” Ransome.
Förekommer i:
