Exempel på litterära figurer
-
Erik Winter
Man
Kriminalkommissarie i Göteborg, som i motsats till många litterära kolleger är från en välbärgad familj och har god ekonomi. Han gifter sig med läkaren Angela och blir far, berättar Åke Edwardson i sina deckare om Winter. Efter en tid av hårt arbete flyttar han med familjen till Spanien, men återvänder efter två år till Göteborg – utan familjen – och återupptar sin tjänst i Göteborg.
-
Fabia Moretti
Kvinna
Lång, reslig medelålders jurist med kortklippt mörkgrått, lockigt hår och fyllig figur. Hon är – enligt författaren Malin Thunberg Schunke – högljudd, yvig och bär gärna uppseendeväckande märkeskläder, vilket gör att åsikterna om henne är delade. Fabia Moretti talar ogärna om sitt privatliv, satsar helt på sitt jobb och arbetar effektivt tillsammans med den svenska åklagaren Esther Edh.
Förekommer i:
-
Barbara Havers
Kvinna
I motsats till många kvinnliga poliser i kriminallitteraturen är Havers inte vacker. Enligt hennes skapare Elizabeth George är hon tvärtom tämligen ful, och missköter sitt utseende. Hon är dessutom svår att samarbeta med: lynnig, egensinnig och med hetsigt temperament. Ändå fungerar hon väl i kombination med sin raka motsats, den väluppfostrade och prydlige kommissarien Thomas Lynley.
-
Tupaarnaq Siegstad
Kvinna
Inuitkvinna från Grönland, som avtjänat ett långt fängelsestraff i Danmark, dömd för att ha dödat sin far. I Mads Peder Nordbos första bok om henne har en hämndlysten Tupaarnaq Siegstad just återvänt till Grönland, och träffar där journalisten Matthew Cave som hon inleder ett löst förhållande med. Hon är smal, har rakad skalle och bruna ögon med en intensiv blick samt är kraftigt tatuerad.
Förekommer i:
