Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • John Rebus

    Man

    Skotsk polisman, i huvudsak verksam i Edinburgh i de flesta av de romaner Ian Rankin skrivit om honom. Rebus är en ensamvarg, inte lätt att samarbeta med, och inte alltid så populär hos polisledningen. Han har alkoholproblem, är född 1947 i Cardenden, Fife, och politiskt ointresserad. I de senaste böckerna är han pensionerad, men värvad till en s.k. ”cold case”-grupp inom polisen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den hängande trädgården Bild på bokomslag för Förlorade själar Bild på bokomslag för När mörkret faller Bild på bokomslag för Svarta sinnen Bild på bokomslag för Fallen +15 st
  • Tom Thorne

    Man

    Thorne är en medelålders, något sliten kriminalare i London, i de tidiga böckerna profillöst konventionell. Hans skapare Mark Billingham har dock efterhand utvecklat honom till en mångsidig karaktär med goda och dåliga sidor: han är envis och noggrann, men kan vara stingslig och sur och begår ibland fatala misstag. Långt om länge inleder han ett förhållande med kollegan Helen Weeks.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Sömntuta Bild på bokomslag för Offerlek Bild på bokomslag för Vedergällningen Bild på bokomslag för Den brinnande flickan Bild på bokomslag för Livlös
  • Magdalena Hansson

    Kvinna

    Efter en uppslitande skilsmässa flyttar journalisten Magdalena Hansson tillsammans med adoptivsonen Nils från Stockholm till Hagfors, där hon fått jobb på Värmlandsbladet som slåss mot en sjunkande upplaga. Hon blir sambo och får barn med ungdomskärleken Petter, och löser dessutom tillsammans med polisvännerna Petra Wilander och Christer Berglund flera mordfall i böcker av Ninni Schulman.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Pojken som slutade gråta Bild på bokomslag för Flickan med snö i håret Bild på bokomslag för Svara om du hör mig Bild på bokomslag för Vår egen lilla hemlighet Bild på bokomslag för Välkommen hem
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur