Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Fredrika Bergman

    Kvinna

    Hon skulle egentligen blivit historiker som föräldrarna önskade, men Fredrika Bergman ändrade inriktning och blev istället civil utredare hos Stockholmskriminalen. Hon är i yngre medelåldern, har ett tilldragande utseende samt en 25 år äldre gift älskare, Spencer, som hon träffar varje vecka. I Kristina Ohlssons böcker om henne samarbetar hon vanligen med kriminalkommissarie Alex Recht.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Änglavakter Bild på bokomslag för Tusenskönor Bild på bokomslag för Askungar Bild på bokomslag för Paradisoffer Bild på bokomslag för Davidsstjärnor
  • Esther Edh

    Kvinna

    Svensk åklagare som arbetar för EU:s organ för straffrättsligt samarbete, Eurojust, i Haag. Esther Edh är – sägs i böckerna av Malin Thunberg Schunke – välutbildad och attraktiv med bestämd mun, blågröna ögon samt något missprydande glasögon. Hon är ensamstående, men saknar inte beundrare – t.ex. älskaren Johnny Kallert – och har en färgstark och effektiv chef i italienskan Fabia Moretti.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för De rättslösa Bild på bokomslag för Ett högre syfte Bild på bokomslag för Bara ett spel Bild på bokomslag för Blind vrede Bild på bokomslag för Priset för ett liv
  • Konrad Sejer

    Man

    I motsats till många andra kriminallitterära mordutredare är kommissarie Konrad Sejer vid Oslo-polisen en lugn och eftertänksam personlighet utan magproblem. Hans närmaste umgänge är dottern samt hans hundar – den första heter Kollberg. Sejer är en effektiv mordutredare som löser fall i lovordade romaner av norska Karin Fossum som vunnit internationell uppmärksamhet.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Älskade Poona Bild på bokomslag för Svarta sekunder Bild på bokomslag för Evas öga Bild på bokomslag för Mordet på Harriet Krohn Bild på bokomslag för Se dig inte om! +10 st
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur