Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Paul Hjelm

    Man

    Polisman i Huddinge, som felaktigt blev suspenderad och därefter omplacerad till och central figur i den s.k. A-gruppen, en speciell enhet hos Rikspolisstyrelsen. Då gruppen splittras flyttas Paul Hjelm och några av de övriga i den till en internationell polisstyrka, Opcop. Han är gift med Cilla och paret har två barn. Böckerna om honom är skrivna av Arne Dahl (pseudonym för Jan Arnald).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ont blod Bild på bokomslag för Misterioso Bild på bokomslag för Upp till toppen av berget Bild på bokomslag för Europa blues Bild på bokomslag för De största vatten +10 st
  • Endeavour Morse

    Man

    Kommissarie Morse i Oxford är en av det sena 1900-talets mest folkkära litterära polismän, och Colin Dexters böcker om honom har gett upphov till flera TV-serier. Den mycket mänsklige Morse har sina svagheter, är ibland ovänlig mot assistenten och kollegan Lewis – som spelar en viktig roll i böckerna – men är skicklig då det gäller att lösa brott i främst akademiska miljöer.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Sista bussen till Woodstock Bild på bokomslag för Räkenskapens dag
  • Sebastian Bergman

    Man

    Han var en omtyckt person, respekterad som rättspsykolog och ansedd som Sveriges främsta expert på gärningsmannaprofiler – tills han förlorade hustru och dotter i en naturkatastrof. Då slutade han jobba, blev sexmissbrukare och allmänt otillgänglig. Motvilligt har dock Sebastian Bergman tinat upp och låtit sig lockas tillbaka till sitt yrke i böckerna av Hans Rosenfeldt och Michael Hjorth.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Det fördolda Bild på bokomslag för Lärjungen Bild på bokomslag för Fjällgraven Bild på bokomslag för Den stumma flickan Bild på bokomslag för De underkända
  • Archie Goodwin

    Man

    Rex Stouts väldige privatdetektiv Nero Wolfe lämnar sällan hemmet, istället gör hans sekreterare och allt-i-allo Archie Goodwin fotjobbet – och han är själv ingen dålig detektiv. Han är snygg och artig, tuff vid behov, snabb i repliken, kan memorera förhör ordagrant och är berättare i de flesta böckerna om Wolfe. Utan honom hade hans arbetsgivare aldrig löst sina fall lika elegant.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för