Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Armand Gamache

    Man

    Kriminalkommissarie vid Sûrete de Québec i Kanada, som sedermera säger upp sig och löser brottsfall på egen hand. Författaren Louise Penny beskriver honom som kompakt byggd, distingerad med väderbitet, slätrakat ansikte och mörkt, grånande hår. Armand Gamache bor i det lilla samhället Three Pines, och är lyckligt gift med Reine-Marie, med vilken han har två barn: de har även ett barnbarn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Nådastöt Bild på bokomslag för Mörkt motiv Bild på bokomslag för Den grymmaste månaden Bild på bokomslag för Ett förbud mot mord Bild på bokomslag för Ett ohyggligt avslöjande +8 st
  • Beatrice Farkas

    Kvinna

    Liksom sin skapare Carolina Neurath är hon en framgångsrik ekonomijournalist. Men Beatrice Farkas går helt in för sitt arbete: hon är envis, egensinnig och snarast asocial. Hon attraherar män men bor ensam i Gamla stan i Stockholm, och har enbart tillfälliga förhållanden. När hon var åtta år dog hennes mor i cancer, och hennes fasta punkt i tillvaron är nu hennes ungerska farmor Eszti.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Gränslösa Bild på bokomslag för Fartblinda Bild på bokomslag för Brännmärkta
  • Solbritt Andersson

    Kvinna

    Författarduon Anders Gustafson och Johan Kant försäkrar att den drygt 60-åriga Solbritt Andersson är en alldeles vanlig svensk kvinna. Dock ungdomlig, med kort, spretigt och gråsprängt hår och dessutom rutinerad kriminalinspektör. Tillsammans med förtidspensionerade maken Rune har hon en sommarstuga på Singö i Roslagen, och det är också där hon vanligen får utreda de fall hon arbetar med.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Singöspionen Bild på bokomslag för Mordbrännaren Bild på bokomslag för Sändebudet Bild på bokomslag för Änglabarnet Bild på bokomslag för Blodspengar
  • Jonas Carlesson

    Man

    Eftersom prosten Jonas Carleson (eller Carlesson, stavningen varierar) anser sig vara ondskans tuffaste motståndare i fiktiva Losta församling utreder han med kraft och föga finkänsligt de brott som begås där. Prosten är kraftigt byggd, med stor näsa, stora tänder, stora fötter men låg panna. Han är ganska lik en häst, förklarar hans skapare Anders Hellén (pseudonym för prosten Carl Greek).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Pil och båge : en bok om mordet i Losta Bild på bokomslag för Sista skriket