Exempel på litterära figurer
-
Jonfinn Valmann
Man
Medelålders, kraftigt byggd kriminalkommissarie som är verksam i norska Hamar och huvudperson i Knut Faldbakkens kriminalromaner. Jonfinn Valmanns mor övergav familjen då han var liten. Han är änkling, men inleder ett förhållande och blir sambo med kollegan Anita Hegg. Han verkar hårdför, men är egentligen rätt känslig innerst inne. Han är en skicklig utredare som litar på sin intuition.
Förekommer i:
-
Kirre (Erik) Oskarsson
Man
Han har suttit inne för mord och rån, och varit alkoholiserad. Men 35 år gammal försöker Erik Oskarsson, känd som ”Kirre”, få ordning på sitt liv. Det svårt, men när t.ex. hans ex-fru mördas börjar han utreda saken på egen hand. Han är liten till växten, men tål slag och stötar, och kan det kriminella Malmö utan- och innantill – vilket framgår av de böcker Jörgen Hansen skrivit om honom.
Förekommer i:
-
Arsène Lupin
Man
Egentligen lär han heta Raoul d’Andrèsy, men det är som Lupin har blivit känd, först som gentlemannaförbrytare, senare som amatördetektiv, i böcker av fransmannen Maurice Leblanc. Som infernaliskt slug tjuv är han en klassiker i kriminallitteraturen, som drar t.o.m. Sherlock Holmes (alias Herlock Sholmes) vid näsan. Efter Leblancs död har andra författare skrivit flera böcker om Lupin.
Förekommer i:
-
John Dortmunder
Man
Han är en av USA:s mest förslagna tjuvar: han planerar noggrant de mest fantastiska kupper, och har bara åkt fast två gånger då han var ung. Dessvärre är John Archibald Dortmunder otursförföljd: ideligen går hans geniala planer i sista sekunden fel av de mest osannolika orsaker. Hans äventyr skildras i mer än ett dussin underhållande – oftast farsartade – romaner av Donald E. Westlake.
Förekommer i:
