Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Tommy Westfelt

    Man

    När läsaren möter honom f.f.g. i Christer Nygrens debutdeckare är Tommy Westfelt kriminalreporter på en Norrlandstidning. Han dricker för mycket, slarvar med ekonomin och är ungkarl – han misslyckas grovt med sina förhållanden med kvinnor, däribland Katrin Karlsson som återkommer i flera böcker. Han har dock god kontakt med kriminalaren Arne Olander, och de arbetar ofta med samma fall.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Blue tango Bild på bokomslag för Flashback Bild på bokomslag för Deadline Bild på bokomslag för Exit Bild på bokomslag för Liten tid vi leva här
  • Barbara Havers

    Kvinna

    I motsats till många kvinnliga poliser i kriminallitteraturen är Havers inte vacker. Enligt hennes skapare Elizabeth George är hon tvärtom tämligen ful, och missköter sitt utseende. Hon är dessutom svår att samarbeta med: lynnig, egensinnig och med hetsigt temperament. Ändå fungerar hon väl i kombination med sin raka motsats, den väluppfostrade och prydlige kommissarien Thomas Lynley.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Minnets labyrint Bild på bokomslag för Fullständiga bevis Bild på bokomslag för För hennes eget bästa Bild på bokomslag för En högst passande hämnd Bild på bokomslag för Pappas lilla flicka +17 st
  • Svend Foyn

    Man

    Advokat och duktig amatördetektiv, liksom sin skapare Jan Mehlum bosatt i den norska staden Tønsberg. Svend Foyn är frånskild och har en tonårsdotter, älskar musik och böcker och blir lätt sentimental. Han har inget utseende man lägger märke till, men är tämligen lång, mer än 190 cm, och kämpar för att hålla vikten under 90 kilo. Hans bästa kvinnliga vän är Hulda – en St. Bernhardshund.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Kalla händer Bild på bokomslag för Din enda vän
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för