Exempel på litterära figurer
-
Gunnar Bergman
Man
Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.
-
Kirre (Erik) Oskarsson
Man
Han har suttit inne för mord och rån, och varit alkoholiserad. Men 35 år gammal försöker Erik Oskarsson, känd som ”Kirre”, få ordning på sitt liv. Det svårt, men när t.ex. hans ex-fru mördas börjar han utreda saken på egen hand. Han är liten till växten, men tål slag och stötar, och kan det kriminella Malmö utan- och innantill – vilket framgår av de böcker Jörgen Hansen skrivit om honom.
-
Barry Duckworth
Man
Medelålders kriminalinspektör som har allt från en huvudroll till små biroller i Linwood Barclays böcker om staden Promise Falls. Barry Duckworth försöker förgäves att banta och dölja sitt glesnande hår genom att kamma det över flinten. Han är lyckligt gift, har inget mörkt förflutet och ser så vardaglig ut att ingen riktigt lägger märke till honom. Men han är envis och han löser sina fall!
-
Peter Pascoe
Man
Den välutbildade, väluppfostrade, intelligente men något fantasilöse kriminalaren Peter Pascoe är ständig följeslagare till sin burduse chef Andy Dalziel i deckare av Reginald Hill. Pascoe har bekymmer: förutom Dalziel även en far som aldrig kunnat acceptera att sonen blev polis istället för bonde, samt en hustru, Ellie – de har ett barn tillsammans – i ett äktenskap som knakar i fogarna.