Exempel på litterära figurer
-
V.I. Warshawski
Kvinna
V. (Victoria) I. (Iphigenia) Warshawski är en hårdkokt privatdetektiv i Chicago, som inte sällan ställer upp för socialt utslagna personer och lika ofta går till storms mot ohederliga makthavare, hycklande religiositet eller nedtystade politiska skandaler. Pappan kom från Polen, mamman hade judiskt påbrå. Hon har få vänner men en del älskare, har författaren Sara Paretsky meddelat.
Förekommer i:
-
Fredrik Broman
Man
Efter flera års anställning i Stockholm får Fredrik Broman, drygt 40 år gammal, en tjänst vid kriminalpolisen i Visby, och flyttar till Gotland med hustrun Ninni och sönerna Joakim och Simon. Han får lösa flera mordfall, blir svårt skadad i tjänsten, har problem i äktenskapet och blir osäker på både sin livssituation och sin hälsa. Vilket Håkan Östlundh skildrat i en svit polisromaner.
Förekommer i:
-
Van Veeteren
Man
Trots att han har en framgångsrik karriär som kriminalkommissarie tröttnar han på jobbet, sadlar om och blir antikvariatsbokhandlare. Men han fortsätter spela en viktig roll i Håkans Nessers böcker om polisen i Maardam. Van Veeteren är storvuxen och tung, har basröst, är frånskild och opererad för tarmcancer. Han är förtjust i klassisk musik och mörkt öl, och tuggar gärna på en tandpetare.
-
O.P. Nilsson
Man
Vad han heter i förnamn är oklart: Nilsson döps, liksom hans hustru, om i böckerna av Vic Suneson (pseudonym för Sune Lundqvist). Vanligaste varianten är dock Olaus Petrus. Han är överkonstapel, senare kommissarie, en lång, medelålders, barnlös man med grått i håret, buskiga ögonbryn samt gulaktiga ögon och tänder. I de tidiga böckerna arbetar O.P. Nilsson i par med kollegan Kjell Myrman.
