Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Gereon Rath

    Man

    En kriminalare och krigsveteran i Köln, som efter ett fatalt tjänstefel 1929 blir förflyttad till Berlin. Gereon Rath är enligt författaren Volker Kutscher mellan 30 och 40 år gammal, slank, skicklig, envis samt morfinmissbrukare p.g.a. traumatiska krigsupplevelser. I Berlin träffar han polisstenografen Charlotte ”Charly” Ritter; de inleder ett förhållande, gifter sig och bildar familj.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Babylon Berlin : den våta fisken Bild på bokomslag för Babylon Berlin : den stumma döden Bild på bokomslag för
  • Ewert Grens

    Man

    Medelålders kriminalkommissarie i Stockholm, alldaglig, med tunt hår och fårat ansikte. Han lider av ett svårt trauma: hustrun Anni fick svåra hjärnskador vid en olycka som han vållade. Nu besöker Ewert Grens henne dagligen på vårdhemmet. Hans enda tröst är Siw Malmkvist, vars låtar han ständigt lyssnar på i romanerna av Anders Roslund – de tidiga skrivna tillsammans med Börge Hellström.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Odjuret Bild på bokomslag för Box 21 Bild på bokomslag för Edward Finnigans upprättelse Bild på bokomslag för Odjuret Bild på bokomslag för Box 21 +14 st
  • Ella Andersson

    Kvinna

    Hon lär vara den första rättsläkare som fått en huvudroll i svensk kriminallitteratur; författaren Elias Palm har f.ö. samma yrke. Ella Andersson är cirka 40 år gammal, attraktiv, brunhårig, envis och lever i ett skakigt förhållande i Lund med sambon Markus. Hon gillar antikviteter och ogillar byråkratiskt krångel, vilket gör att hon själv börjar undersöka mordfall hon stöter på i yrket.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Corpus delicti Bild på bokomslag för Causa mortis Bild på bokomslag för Memento mori
  • Aurelio Zen

    Man

    Kriminalkommissarie Zen är en ensamvarg med bas i Rom, men som löser fall runt om i Italien. Han kan förefalla klumpig, men hans envishet och nonchalanta attityd vad det gäller polisbyråkratiska regler gör honom framgångsrik – och illa sedd hos cheferna. Han skapades av engelsmannen Michael Dibdin, tänkt för en enda bok, men blev så populär hos läsarna att han återkom i ytterligare tio.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Kabal Bild på bokomslag för En lång avslutning Bild på bokomslag för Dödens lagun Bild på bokomslag för Così fan tutti