Exempel på litterära figurer
-
Leo Carring
Man
Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.
-
John Rebus
Man
Skotsk polisman, i huvudsak verksam i Edinburgh i de flesta av de romaner Ian Rankin skrivit om honom. Rebus är en ensamvarg, inte lätt att samarbeta med, och inte alltid så populär hos polisledningen. Han har alkoholproblem, är född 1947 i Cardenden, Fife, och politiskt ointresserad. I de senaste böckerna är han pensionerad, men värvad till en s.k. ”cold case”-grupp inom polisen.
-
Joona Linna
Man
Finlandssvensk kriminalkommissarie, verksam i Sverige och huvudperson i en romansvit av Lars Kepler (pseud. f. Alexander Ahndoril och Alexandra Coelho Ahndoril). Joona Linna är medelålders och välbyggd med rufsigt blont hår, ett allvarligt ansikte och grå ögon. Han arbetar efter helt egna idéer, vilket gör att han t.o.m. hamnar i fängelse. Hustrun heter Summa, och de har en dotter, Lumi.
-
Solbritt Andersson
Kvinna
Författarduon Anders Gustafson och Johan Kant försäkrar att den drygt 60-åriga Solbritt Andersson är en alldeles vanlig svensk kvinna. Dock ungdomlig, med kort, spretigt och gråsprängt hår och dessutom rutinerad kriminalinspektör. Tillsammans med förtidspensionerade maken Rune har hon en sommarstuga på Singö i Roslagen, och det är också där hon vanligen får utreda de fall hon arbetar med.