Exempel på litterära figurer
-
Maurice Wallion
Man
Journalist på Dagsnyheterna i Stockholm i början av förra seklet, och – försäkrar hans skapare Jul(ius) Regis – internationellt känd som ”detektivreportern”. Maurice Wallion är lång och slätrakad, har djup röst, grå ögon, bred panna och framskjutande haka. Han har även en enastående förmåga att få såväl tidningens redaktion som polisen att följa hans anvisningar då han utreder ett brott.
-
Salvo (Salvatore) Montalbano
Man
Kommissarie Montalbano – av sin skapare, italienaren Andrea Camilleri, uppkallad efter den spanske kriminalförfattaren Manuel Vázquez Montalbán – är född sicilianare och verksam i den fiktiva staden Vigàta på hemön. Hans humör och envishet ger honom en hel del problem, men i grund är han en samvetsgrann, energisk yrkesman, och strängt trogen mot fästmön Livia Burlando.
-
Ewa Moreno
Kvinna
Hon ser bra ut, är mörk och intelligent, och dessutom kriminalare i författaren Håkan Nessers fiktiva stad Maardam. Dock arbetar hon också på egen hand ibland. Ewa Moreno svärmar platoniskt för den gifte kollegan Münster, men har förhållanden först med valutahandlaren Claus Bradher och senare med sin granne Mikael Bau. Hon uppskattar vällagad mat och ett glas vin samt att duscha – länge.
-
Barbe (Barbro) Belling
Kvinna
Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.