Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Kouplan

    Man

    Han kallar sig Kouplan, men egentligen heter han Nesrine Amipour, född 1988, och är en transsexuell kille i en kvinnas kropp. Han är utbildad journalist men numera papperslös flykting i Sverige, hemlös och arbetslös. Han försörjer sig på att samla burkar och arbeta som ”privatspanare” i fyra romaner av Sara Lövestam samtidigt som han försöker ta redan på vad som hänt hans iranska familj.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Sanning med modifikation : första fristående boken om Kouplan Bild på bokomslag för Önska kostar ingenting : andra fristående boken om Kouplan Bild på bokomslag för Luften är fri : tredje fristående boken om Kouplan Bild på bokomslag för Finns det hjärterum : fjärde och sista boken om Kouplan Bild på bokomslag för I skuggorna [LL-bok]
  • Jackson Brodie

    Man

    Han är en medelålders frånskild privatdetektiv, f.d. soldat och polisman, född i Yorkshire men bosatt i London trots att han aldrig trivts i södra England. Han reser därför gärna norrut, och några av Kate Atkinsons romaner om honom utspelas i Skottland. Jackson Brodies styrka som detektiv ligger inte i logiska resonemang utan i hans empati med de drabbade: brottsoffren och deras anhöriga.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för De vilseförda Bild på bokomslag för En god gärning
  • Steve Carella

    Man

    En centralfigur i Ed McBains (pseudonym för Evan Hunter) böcker om 87:e polisdistriktet i Isola är Stephen ”Steve” Carella. Han är av italiensk härkomst, och gifter sig i en av de tidiga böckerna med vackra och dövstumma Theodora ”Teddy” Franklin, med vilken han får tvillingsöner. Detektiv Carella är lång, mörk och muskulös utan att vara atletisk; han ger ett intryck av kraft och energi.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Sokrates bägare Bild på bokomslag för Sista dansen Bild på bokomslag för Fat Ollies bok Bild på bokomslag för Sångfågel Bild på bokomslag för Stora stygga stan
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek