Exempel på litterära figurer
-
Morten Dahl-Nielsen
Man
Någon skönhet är han kanske inte, kommissarie Morten Dahl-Nielsen i Lund: en kutryggig, något lönnfet medelålders man med ett hår som blir allt tunnare. Inte trivs han med sitt jobb heller, trots att han är en duktig och uppskattad kriminalare. Han är skild från hustrun Marja sedan många år, men inleder ett förhållande med kollegan Marianne Ingelstam, meddelar författaren K. Arne Blom.
Förekommer i:
-
Ted (Edward) Conkaffey
Man
Han heter Edward Conkaffey, men är känd som Ted, och förlorade såväl sitt polisjobb som sin familj sedan han anklagats för sexövergrepp mot en ung flicka. Han friades, men skvallret dog inte, och han bor nu ensam med sju gäss samt en hund. Han är lång och muskulös, med svart hår och blå ögon, och arbetar ibland med en ung kvinnlig privatdetektiv, Amanda Pharrell, i böcker av Candice Fox.
Förekommer i:
-
Gunnar Bergman
Man
Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.
Förekommer i:
-
Nina Portland
Kvinna
En medelålders – 39 år i första boken om henne – rapptungad, söt och snabbtänkt polis samt ensamstående mor som arbetar som kriminalare i danska Esbjerg. Sonen Jonas engelske pappa försvann i samband med hans födelse, men dyker oväntat upp igen i en av Nina Portlands utredningar. I Jens Henrik Jensens trilogi om henne löser hon envist och hårdhänt mordfall, även tidvis utanför tjänsten.
Förekommer i:
