Exempel på litterära figurer
-
Thomas Carnacki
Man
Engelsk privatdetektiv som har vissa likheter med Sherlock Holmes. Thomas Carnacki (förnamnet nämns sällan) jagar dock inte enbart vanliga brottslingar, utan även gengångare och andra övernaturliga varelser. Om sina fall berättar han för några vänner medan han ivrigt röker på sin pipa. William Hope Hodgson skrev bara nio noveller om Carnacki, men det räckte för att göra figuren klassisk.
-
Yngvar Stubø
Man
Kriminalinspektör i Oslo, senare kommissarie. Yngvar Stubø – som i översättningar ofta får förnamnet Adam – är en medelålders man med ett vardagligt utseende och betecknas som kärv, men är också mycket barnkär. Han träffar och bildar familj med kriminalpsykologen Inger Johanne Vik, som är huvudperson i en svit thrillerbetonade romaner av Anne Holt, och gemensamt löser makarna flera fall.
-
Leo Carring
Man
Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.
-
Joseph Zimmertür
Man
Psykoanalytiker som främst är verksam i Amsterdam, och som har ett snarast parodiskt judiskt utseende. Men han är positivt skildrad av författaren Frank Heller (pseudonym för Gunnar Serner): dr. Zimmertür beskrivs som vänlig, diplomatisk, beläst och allmänbildad – och han är en duktig detektiv med stor människokännedom. Privat är han ogift och barnlös, och har vänner i de bästa kretsar.