Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Henry Merrivale

    Man

    Sir Henry Merrivale är av deckarvärldens mest underhållande, fåfänga och lättretade figurer. Han har en hög ställning i den brittiska säkerhetstjänsten och driver statliga byråkrater till förtvivlan. Därtill löser han en rad s.k. omöjliga brott i historier av Carter Dickson, en pseudonym för John Dickson Carr. Merrivale har en stor familj, och är till utseendet mycket lik Winston Churchill.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för De försvunna fotspåren
  • Roy Grace

    Man

    Kriminalkommissarie i Brighton, 40-plussare som när han inte löser mord i en rad böcker av Peter James söker efter hustrun Sandy. Hon försvann spårlöst på hans 30-årsdag, och när han så småningom lyckas spåra henne upptäcker han att han har en son, Bruno. Roy Grace har blont, kort hår, en någon skev näsa och kör en Aston Martin. Så småningom får han en ny partner, Cloe, och ännu ett barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Levande begravd Bild på bokomslag för Ett snyggt lik Bild på bokomslag för Långt ifrån död Bild på bokomslag för Död mans fotspår Bild på bokomslag för Den enes död +13 st
  • Ulrika Stenhammar

    Kvinna

    Efter att dottern Vera dödats i en olycka glider kriminalaren Ulrika Stenhammar i Stockholm och hennes make isär. Hon får svår ångest, börjar dricka, men blir efter en tid nykterist. Hon är medelålders med brunt hår, bruna ögon och några kilon för mycket – ”inte särskilt vacker” tycker hon själv. Författaren Caroline Engvall låter henne dock bli sambo med den unga journalisten Lovisa Ling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ärren vi bär Bild på bokomslag för Judasvaggan Bild på bokomslag för Dockleken Bild på bokomslag för Kyrkan Bild på bokomslag för Välgöraren
  • Reginald Wexford

    Man

    Kommissarie Reginald ”Reg” Wexford i fiktiva Kingsmarkham i brittiska Sussex var en traditionell kriminallitterär polis då Ruth Rendell introducerade honom. Överviktig, med hetsigt humör – som gav honom problem med hans överordnade – men med en trevlig och förstående familj. Under årens lopp blev han lugnare och mer tolerant, och utvecklades till en människokännare av rang.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Skadan skedd Bild på bokomslag för Syndafallet Bild på bokomslag för Den beslöjade Bild på bokomslag för Dödligt sällskap Bild på bokomslag för En gång mord