Exempel på litterära figurer
-
Stefan Elg
Man
En vältränad – trots sitt flitiga rökande – och smärt kriminalinspektör i Himmelsholm, som är författaren K. Arne Bloms litterära version av Nässjö. Stefan Elg är centralfigur i stadens poliskollektiv, och har goda kontakter med bl.a. pressen och inte minst poliskollegorna i Lund. Han får ofta ta ansvar för utredningarna ute ”på fältet”, med kriminalkommissarie Frits Stuhrs välsignelse.
-
Jean-Baptiste Adamsberg
Man
Kommissarie vid polisen i Paris. Han är småväxt och mörklagd, med oregelbundna ansiktsdrag, väl stor krokig näsa och ett snett leende. Han är singel, men har två söner från tidigare förhållanden. Han arbetar mycket på intuition och löser gåtfulla fall med oortodoxa metoder i en svit kriminalromaner av Fred Vargas, pseudonym för den kvinnliga franska författaren Frédérique Audoin-Rouzeau.
-
Göran Persson
Man
Han började vid polisen i Lysekil på 1910-talet, och när läsarna först får möta honom runt 20 år senare är han en mogen men ändå ungdomlig överkonstapel, som trivs med jobbet och arbetskamraterna, men även hemma hos hustrun Inga och fostersonen Otto. Lennart Brohed har skrivit en svit historiska pusseldeckare om Göran Persson, vilka även skildrar stämningarna i Sverige under tidsperioden.
-
Çetin Ìkmen
Man
Denne är en egensinnig kriminalpolis i sin födelsestad Istanbul, som han älskar av hela sitt hjärta. Men han är väl medveten om dess baksidor, och minnena av brotten han utrett har lett till att han kedjeröker och dessutom dricker för mycket – vilket upprör hans muslimska hustru Fatma. Tillsammans har makarna en stor barnaskara som ständigt växer i antal i Barbara Nadels böcker om honom.