Exempel på litterära figurer
-
Barbe (Barbro) Belling
Kvinna
Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.
Förekommer i:
-
Gustav Jörgensson
Man
Den nästan två meter långe, gänglige och – enligt stadens damer – stilige polischefen i Strömstad är huvudperson i en rad av Gösta Unefäldts polisromaner med pusselinslag. Han är en duktig polis, agerar ibland något självvådligt, men är omtyckt av sitt manskap och respekterad av sina överordnade. Gustav Jörgensson är gift med skolpsykologen Cilla, och tillsammans har de dottern Monica.
Förekommer i:
-
Jonny Lilja
Man
Han är polis, men också spelmissbrukare och tvingas därför ställa upp för maffian. Det är inte det enda problemet för kriminalinspektör Jonny Lilja i Malmö. När ex-hustrun Lena mördas blir han misstänkt. Han tar sig dock samman, slutar spela och bor sedan tillsammans med adoptivdottern Maria. Han är, säger författaren Olle Lönnaeus, medelålders, luggsliten med fårat ansikte och bred mun.
Förekommer i:
-
Barbara Havers
Kvinna
I motsats till många kvinnliga poliser i kriminallitteraturen är Havers inte vacker. Enligt hennes skapare Elizabeth George är hon tvärtom tämligen ful, och missköter sitt utseende. Hon är dessutom svår att samarbeta med: lynnig, egensinnig och med hetsigt temperament. Ändå fungerar hon väl i kombination med sin raka motsats, den väluppfostrade och prydlige kommissarien Thomas Lynley.
